Ibland blir man nästan rörd av vilken kamratskap det råder mellan mig och mina vänner. Idag blev jag bjuden på middag av både Herr D och Mustaschmannen. Eftersom den senare var först med inbjudan fick jag tacka nej till den förre (fin mening va? är inte säker på om jag fick ihop det rätt). Dock hade jag precis ätit lunch när erbjudandet kom men som den fina man (med mustasch) han är, så erbjöd han sig att laga något enkelt till sig själv som lunch för att sedan bjuda på en helt fantastisk tomatsoppa senare på kvällen.
Herr D ville givetvis inte vara sämre utan när jag tackade nej till att äta lasagne med honom idag, erbjöd han sig att skjuta på projektet tills imorgon. Ja, jag säger då det... Dessutom ska han hänga med till gymmet imorrn trots att han, som den klumpige f-n han är, bröt ett finger idag. Men det är fint som smör att ha en aggressiv smålänning bakom sig som pushar en till nya oanade höjder (som i mitt fall är ungefär hälften av vad en svag person kan åstadkomma).
Imorgon är jag ledig från allt skolarbete vilket känns som en välsignelse efter senaste veckornas race med ett case-arbete. Endast gym, mat och jeanstvätt står på programmet. Känns som att det kan bli en rätt fin dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar